Det är en stor sak att köpa bostad. Det är spännande och roligt, men det kan också vara svårt och lite skrämmande. Det är trots allt den största affären de flesta av oss gör. Och det är mycket att tänka på. Det du kan göra är att förbereda dig.
När du ska köpa ny bostad är det bra att fundera över vilka specifika önskemål och krav du har. Kanske kan det vara till hjälp att se vad andra är ute efter. Här är några exempel på saker som återkommer när vi pratar med kunder:
1. Är ni två som ska bo tillsammans kan ni skriva ner fem saker vardera som ni tycker är viktiga. Gå igenom dem och se hur ni tänker kring boende och vad ni värderar. Gör en gemensam lista – det underlättar!
2. Tänk på att det är lättare att ändra i själva bostaden än att ändra på läget och området.
När du har fått klart för dig vilka önskemål och krav du har kring ditt boende är det dags att fundera över hur mycket du kan och vill lägga per månad på ditt boende. Då får du en idé om hur stort bolån din ekonomi klarar av.
Förutom boendet behöver du förstås köpa mat och betala räkningar – och då har vi inte ens nämnt allt roligt du vill göra, som att åka på semester, ägna dig åt dina intressen, och så vidare. Allt detta måste du ta med i kalkylen och ha utrymme för utöver boendet.
När du gör din kalkyl är det också bra att räkna på vad ett förändrat ränteläge skulle göra med din ekonomi. Vissa upplever att banken räknar med att de behöver ett betydligt större ekonomiskt utrymme än vad de själva räknat med. Det beror ofta på att bankens uppdrag är att säkerställa att din ekonomi till exempel klarar en ränteuppgång.
Diagrammen visar den procentuella fördelningen mellan några av de största kostnaderna som ett hushåll har enligt Konsumentverket. De visar att även om boendet är den absolut största kostnaden för de flesta hushållen, så finns det även många andra stora kostnadsområden som är lätta att glömma bort.
Villor – lär dig mer
Det finns flera olika varianter av fastigheter, bland annat friköpt fastighet, tomträtt, arrende. Det finns också olika varianter av fastighetstyper, vilka kan vara till exempel fritidshus eller helårsbostad. Den vanligaste typen för privatpersoner är friköpt helårsbostad.
En friköpt fastighet innebär att du är ägare av både tomten och byggnaden. Då har du också fullt ansvar för fastigheten och står för de eventuella kostnader som kan uppkomma. Med helårsbostad menas att du bor i bostaden större delen av året.
Som ägare av en fastighet behöver du även betala kommunal fastighetsavgift. Hur hög den är beror på bostadens taxeringsvärde. Kontakta Skatteverket om du vill veta vad som gäller för en bostad du tittar på.
Tomträtt och arrende är ganska lika varandra eftersom båda innebär att bostaden och tomten inte har samma ägare. Tomträtt innebär att det oftast är kommunen som är ägare av tomten och hyr ut den till ägaren av bostaden under en väldigt lång tid. Ägaren av bostaden betalar en tomträttsavgäld till kommunen. Arrende fungerar ungefär på samma sätt men det är oftast en privatperson som hyr ut tomten och tar för det en arrendeavgift.
Till fastigheten hör ibland servitut. Det är en rätt för ägaren av fastigheten att använda en annan fastighet på ett visst sätt, till exempel nyttja en brunn. Servitutet kan innebära rätten för dig att nyttja något på en annan fastighet likväl som att någon annan får nyttja något på din fastighet. Om det finns ett servitut läs alltid noga igenom vad det innebär.
Köper du en villa ska en ansökan om lagfart skickas in till Lantmäteriet, vilket SBAB hjälper dig med om du ska låna pengar. Lagfarten är kvittot på att du är ägare av fastigheten. Lantmäteriet tar ut en lagfartsavgift. Dessutom måste det finnas pantbrev motsvarande bolånet som du har tänkt ha på fastigheten. Detta är något SBAB och mäklaren hjälper dig med längre fram.
Bostadsrätt – lär dig mer
En bostadsrätt är en bostad där du äger en andel i föreningen, alltså rätten att nyttja bostaden. Bostadsrättsföreningen äger fastigheten och lägenheterna. Bostadsrättsföreningen har en styrelse, vilka är de som beslutar kring frågor om föreningen.
Som bostadsrättshavare har du stor frihet att ändra inuti din lägenhet gällande till exempel inredning eller målning nästan hur som helst utan att be om lov, men det finns gränser kring vad som är ditt ansvar och vad som är föreningens ansvar. Det ska framgå i stadgarna.
Bostadsrättsföreningen ansvarar för fastigheten, vilket innebär bland annat fasaden, rörledningar och trappuppgången.
Du betalar en månadsavgift till föreningen varje månad som ska gå till att täcka bland annat underhåll av fastigheten och de lån som föreningen eventuellt har.
I samband med att du köper en bostadsrätt betalar du en överlåtelse- och pantsättningsavgift till föreningen. Kostnaden kan vara ett par tusen men det exakta priset bestämmer föreningens styrelse. Informationen hittar du i föreningens stadgar.
Förutom bostadsrätt finns även ägarlägenhet som är en annan typ av boendeform. Med en ägarlägenhet äger du din egen lägenhet i ett flerbostadshus till skillnad mot bostadsrätt där du bara att köper rätten att bo i bostaden. En ägarlägenhet räknas som fast egendom, det innebär att har lagfart på den. För belåning kan du ta ut pantbrev i ägarlägenheten.
Med en ägarlägenhet är du inte lika styrd av stadgar och regler som i en bostadsrättsförening, och du har större friheter att exempelvis både förändra i lägenheten och hyra ut den.
Mer om ägarlägenhet på lantmateriet.se