Publicerad: 7 juni, 2024
Ny rapport: Bolånetagare är motståndskraftiga mot ekonomiska störningar
I Sverige är hushållens samlade skulder relativt sett höga jämfört med en del andra länder. Men tittar man enbart på bolåneskulderna verkar de vara betydligt mer robusta mot ekonomiska störningar. De är därmed också mindre riskabla för svensk ekonomi än vad Riksbanken och Finansinspektionen gjort gällande. Det visar analyser som SBAB gjort om hushållens bolån, delvis utifrån nya data.
Under lång tid har Finansinspektionen och Riksbanken, men också flera internationella organisationer, varnat för de makroekonomiska riskerna med hushållens internationellt sett stora bolån i Sverige. Riksbanken har vid flera tillfällen i sina stabilitetsrapporter utmålat hushållens skulder som den enskilt största risken i svensk ekonomi. Men SBAB:s nyligen publicerade rapport Hushållens bolån - Makroriskerna med dem är inte så stora som ofta hävdas visar att bolåneskulderna är mer hanterbara än vad som tidigare påståtts. Majoriteten av Sveriges bolånetagare har hanterbara skulder och är motståndskraftiga mot ekonomiska störningar.
– De risker som myndigheterna påtalat under många år har inte materialiserats, trots stora variationer i ränteläget, pandemi och skenande inflation i kölvattnet av Ukrainakriget. En tydlig majoritet av bolånetagarna har förhållandevis små lån och det är samtidigt få som har mycket stora bostadslån. Bostadsägare i Sverige har dessutom i låg grad belånat sina bostäder för konsumtion och har därtill, sett i ett internationellt perspektiv, ett mycket stort sparande, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Utdrag ur rapporten
- 60 procent av svenska hushåll har inte några bolån alls
Rapporten avslöjar att 60 procent av svenska hushåll inte har några bolån alls. För de hushåll som har bolån uppgår medianlånet till 1,3 miljoner kronor, och endast 14 procent av alla hushåll har bolån som överstiger 2 miljoner kronor. Dessa siffror indikerar att majoriteten av hushållen har hanterbara skulder. - Kostnaderna för bolån är rimliga jämfört med att hyra en bostad
De flesta bolånetagare klarar av sina räntebetalningar även vid en långsiktig ränta på 4 procent, vilket framhäver att kostnaderna för bolån är rimliga jämfört med att hyra en bostad. Endast 6 procent av hushållen med bolån har lån som överstiger 85 procent av värdet på bostaden. Det motsvarar 2 procent av alla Sveriges hushåll. Dessutom visar rapporten att nästan 77 procent av bolånetagarna skulle kunna hantera fallande bostadspriser om 30 procent utan att bolånen blir högre än värdet på bostaden. - Starkt samband mellan höga bolåneskulder och höga inkomster
Det finns ett starkt samband mellan höga bolåneskulder och höga inkomster, vilket innebär att de hushåll som har de största skulderna oftast också har de ekonomiska resurserna att hantera dem. Bostadslån över 3 miljoner kronor innehas typiskt sett av (minst) en bolånetagare som tjänar 50 000 kronor i månaden eller mer. För lån på mellan 2 och 3 miljoner kronor ligger den typiska inkomsten i intervallet 35 000 upp till 50 000 kronor. För lån mellan 1–2 miljoner kronor ligger den typiska inkomsten i intervallet 25 000 upp till 35 000 kronor men en nästan lika stor andel ligger i inkomstintervallet 35 000 upp till 50 000 kronor. - Kraftigt ökad produktion av nya bostäder och fler hyresrätter är ingen universallösning på de påstådda riskerna med hushållens bolåneskulder
Belåningsgraderna kan knappast anses utgöra vare sig en stor risk för svensk ekonomi eller för majoriteten av Sveriges hushåll som har bolån. Det är framför allt i familjebildande ålder som de större bolånen förekommer. Höga bolån är ovanliga i åldersgruppen från 65 år och uppåt. Det innebär att lånen i hög utsträckning har betalats av innan pensioneringen, då inkomsten normalt också sjunker kraftigt.
"Sett ur ett makroekonomiskt riskperspektiv är det lugnande att det finns ett tydligt samband mellan bolånens storlek och inkomsten", avslutar Robert Boije.
Om rapporten Hushållens bolån - Makroriskerna med dem är inte så stora som ofta hävdas
I rapporten används bland annat nya data från UC, Booli och Kantars Sifopanel. Rapporten ingår i SBAB:s serie Insiktsrapporter vars syfte är att sprida fördjupad kunskap om olika frågor kopplade till bostads- och bolånemarknaden. Rapporten är den sjätte i serien.
