Riksbanken vilar på hanen över sommaren

Inflationen – mätt som förändringen i den allmänna prisnivån det senaste året – fortsatte att sjunka i april. Den låg då strax över Riksbankens mål på 2 procent. De senaste sex respektive tre månaderna har dock inflationen i genomsnitt legat under målet. De höga olje-, naturgas-, frakt- och elpriser, samt globala livsmedelspriser som bidrog till att dra upp inflationen under hösten 2021 och våren 2022 har fallit tillbaka. Även prisuppgångarna på olika typer av tjänster, som Riksbanken oroat sig för, är på tydlig tillbakagång.

Det går samtidigt förstås inte att utesluta risker som kan drar upp inflationen igen och som gör att Riksbanken inte kan sänka styrräntan i den takt som vi nu bedömer. Det handlar framför allt om olika geopolitiska risker som en eskalering av konflikten runt Gaza och Röda Havet och den mellan Kina och Taiwan som kan skapa nya störningar i de globala leveranskedjorna. Samtidigt finns vissa ekonomiska signaler om att Riksbanken lika gärna riskerar att skjuta under målet med i så fall onödig negativ påverkan på arbetslösheten. Det finns således risker som pekar åt lite olika håll.

Riksbanken väntas sänka styrräntan igen i augusti

Det mesta talar ändå just nu för att inflationsspöket är fullt ut besegrat och att Riksbanken därför – enligt vår bedömning – kan sänka styrräntan mer i år än med de totalt 0,75 procentenheter man har aviserat hittills. Inhemska faktorer i form av ökande arbetslöshet och – relativt omvärlden – måttliga löneökningar, en räntekänslig ekonomi, samt inflationsförväntningar helt i linje med målet, bör väga tyngre än oron för kronkursen. Att Riksbanken valde att sänka styrräntan före Europeiska centralbanken (ECB) verkar inte heller ha påverkat kronan negativt. Vi ligger mot denna bakgrund därför fast med vår tidigare prognos om totalt fem sänkningar av styrräntan i år om vardera 0,25 procentenheter (se tabell 1).

Tabell 1: Sänkningar av styrräntan - prognos

Källa: SBAB

Om vi får rätt i vår prognos för styrräntan kan den rörliga bolåneräntan vara nere på runt 3,3 procent nästa höst. De längre bundna bolåneräntorna väntas däremot inte falla lika mycket eftersom de redan har fallit utifrån marknadens förväntningar om att styrräntan och den rörliga bolåneräntan kommer att sänkas stegvis under kommande år (se tabell 2). I likhet med prognosen för styrräntan omgärdas även prognosen över bolåneräntorna av osäkerhet. Det finns risker, som om de blir verklighet, kan leda till både högre och lägre bolåneräntor än i vår prognos. Det är viktigt att du som bolånetagare beaktar den osäkerheten – i synnerhet om du har små marginaler i din ekonomi och sitter på stora bolån.

Tabell 2. Prognos över bolåneräntor med olika bindningstid

Valet av räntebindningstid är inte givet i nuvarande läge och beror också på hur man som bolånetagare förhåller sig till risk och vilka marginaler man har i sin ekonomi för att kunna parera oväntade förändringar i räntan. I valet mellan att binda räntan på 1–5 år eller att välja rörlig ränta som binds om vart tredje månad under respektive annan bindningstid är rörlig ränta det billigaste alternativet – givet vår prognos (se diagram 1). Fyra års bindningstid framstår dock som ett prisvärt alternativ för den som av någon anledning i stället föredrar att binda räntan.

Diagram 1. Bunden ränta jämfört med rörlig enligt prognosen

Källa: SBAB

Hur gör de flesta andra just nu med bindningstiden? För närvarande uppgår andelen nya bolån till bunden ränta längre tid än 3 månader och upp till fem år till strax under 9 procent och med ännu längre bindningstider till cirka 1 procent. Mindre än 10 procent av de nya lånen binds nu alltså på tider längre än 3 månader. Det är en mycket ovanlig situation och har tidigare bara inträffat en gång sedan mätningarnas start i mars 1996. Det var i maj 2009. Viktigt att komma ihåg är dock att det som passar för andra kanske inte är bäst för dig. Du vet själv bäst vilka förutsättningar du har i din ekonomi och vilken inställning du har till att räntan kan utvecklas på ett helt annat sätt än vad vår prognos nu säger.

Med detta önskar jag dig som befintlig kund eller blivande kund hos SBAB en fin sommar. För oss som gillar sol – jag tillhör dem – hoppas jag att årets soltimmar inte snart redan är förbrukade sett till de senaste veckornas vackra väder! Skulle så vara får vi förhoppningsvis ändå njuta av lite lägre bolåneräntor!

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB