Publicerad: 3 juni, 2024

Så hjälper du ditt barn att ta sig in på bostadsmarknaden

SBAB har i en ny barnfamiljsundersökning låtit fråga 1 000 föräldrar med barn under 18 år om hur de ser på sina barns möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden. Av undersökningen framgår att hälften av dagens föräldrar inte tror att deras barn kommer kunna köpa en bostad innan de fyller 30 år utan ekonomisk hjälp. Det kan kännas tröstlöst som förälder, men det finns faktiskt en hel del saker man kan göra för att hjälpa sina barn – och det behöver inte innebära stora ekonomiska insatser.


Lär ditt barn hushålla med pengar

Att lära sina barn hantera pengar tidigt är avgörande för att de på sikt ska kunna ta sig an vuxenlivet – och köpa en bostad om de önskar. Ett sätt att lära sig hushålla med pengar är att få vecko- eller månadspeng tillsammans med tydliga instruktioner om vad pengarna förväntas räcka till. Det behöver inte vara några stora summor och instruktionen kan innebära att pengarna ska användas till saker som ändå hade behövt köpas. Försök vara konsekvent och skjut inte till mer pengar om pengarna tar slut – det riskerar att motverka syftet.

När barnen blir större är det också klokt att försöka prata om ränta-på-ränta och att pengar kan bli värda mer om man sparar dem. Kanske kan de till exempel få en viss andel av vad de har sparat i extra veckopeng- eller månadspeng? Så att det blir en större peng om man sparat och en mindre om man slösat.


Spara pengar åt ditt barn – regelbundet och hellre lite än inget

En trängande punkt är kontantinsatsen. För att kunna köpa en bostad krävs minst 15 procent av priset i kontantinsats. I Stockholms kommun motsvarar det idag cirka 450 000 kronor för att kunna köpa en genomsnittlig etta, i Jönköping cirka 150 000 kronor. Det kan ta lång tid för en ung vuxen att spara ihop de pengarna och hjälp från föräldrarna brukar därför underlätta.

Vår senaste undersökning visar att föräldrar sparar i snitt cirka 680 kronor i månaden till varje barn. 1 av 10 föräldrar sparar dock inget alls och att nästan 30 procent sparar mindre än 200 kronor i månaden. Alla föräldrar har olika ekonomiska förutsättningar att spara, samtidigt kan konstateras att även om det är tufft ekonomiskt så är det klokt att försöka spara regelbundet till barnen. Med ränta-på-ränta blir även små summor stora med åren. Ett sparande på 200 kronor i månaden blir till exempel cirka 60 000 kronor på 18 år om den genomsnittliga avkastningen är 3,5 procent. Här kan du läsa mer om månadssparande och se hur mycket ditt sparande kan ge över tid.


Inkomsten spelar roll – stötta ditt barn när det ska välja yrkesbana

Utöver en tillräcklig kontantinsats krävs att man har en tillräckligt hög inkomst för att beviljas lån. Inkomsten ska täcka lånekostnaderna och övriga levnadskostnader med viss marginal. Enligt SBAB:s undersökning kan en 27-årig man med pengar till kontantinsatsen och medianinkomst köpa en genomsnittlig etta i 19 av Sveriges 25 största kommuner. En kvinna i samma ålder har endast råd att köpa motsvarande lägenhet i 6 kommuner. Att det är så mycket svårare för kvinnorna beror på att de redan i ung ålder tjänar mycket mindre än männen. Kvinnor mellan 25–29 år tjänar idag drygt 5000 kronor mindre i månaden, jämfört med männen i samma ålder.

Det krävs alltså oftast åtminstone en medianinkomst för männen för att beviljas lån och för kvinnorna betydligt mer än så. När barnen blir äldre och ska välja yrkesväg är det såklart viktigt att de väljer något som de tycker är roligt och stimulerande, men som förälder bör man också prata med dem om vilka ekonomiska konsekvenser valen ger. Idag studerar kvinnor vidare i betydligt högre utsträckning än männen men de hamnar ändå efter lönemässigt. En anledning är att kvinnor tenderar att läsa utbildningar som genererar en lägre lön efter studierna än vad männen gör. Hjälp ditt barn att göra ett informerat val.

 

Extra låntagare – när barnet trots allt inte kan köpa på egen hand

Om barnet inte beviljas lån på egen hand finns ibland möjlighet för dig som förälder att agera extra låntagare, även kallat medlånetagare. Det innebär att du som förälder stärker barnets kalkyl och åtar dig att betala för lånet i det fall inte barnet kan. För mer information om vilka möjligheter som finns för just er behöver ni kontakta banken.