Riksbankens räntebesked — så fungerar det

Styrränta — vad är det?

Styrräntan, tidigare reporäntan, är Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska verktyg. Det är Riksbanken som styr Sveriges penningpolitik och är oberoende av vilket parti som styr Sverige.

Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige. Det i sin tur påverkar efterfrågan i den svenska ekonomin och inflationen.

Om Riksbanken höjer styrräntan så brukar bankerna höja sina räntor. Det blir till exempel dyrare att låna pengar. Däremot får du högre ränta om du sparar pengar. Om styrräntan går ner så sänker i regel bankerna också sina räntor. Det brukar leda till att människor och företag lånar och handlar mer, vilket gör att inflationen ökar.

En höjning av styrräntan betyder inte att till exempel din bolåneränta ökar med lika mycket som styrräntan höjs. Samma sak gäller om styrräntan sänks. Banker sätter själv räntan och har möjlighet att höja med såväl mer eller mindre än styrräntans förändring.

Genom att ha koll på Riksbankens räntebesked kan du få en bättre bild av hur din ekonomi påverkas.

Vad påverkar styrräntan?

En av de faktorer som främst påverkar Riksbankens beslut om styrräntan är inflationen. I de fall som inflationen inte håller sig runt inflationsmålet enligt prognos, kan Riksbanken behöva göra förändringar i styrräntan. Sveriges inflationsmål är på 2 procent.

Den främsta anledningen till att Riksbanken har ett inflationsmål är att en stabil och förutsägbar utveckling av priserna skapar förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling med god tillväxt. Inflationsmålet fungerar som ett riktmärke. Det stabiliserar den inflationstakt som hushåll och företag förväntar sig kommer att råda i ekonomin.

Den aktuella styrräntan kan du se här

Här hittar du vanliga frågor och svar om räntan