Bomarknadsnytt
Bomarknadsnytt beskriver den makroekonomiska utvecklingen med en global utblick, och därefter bostadsefterfrågan, bostadspriserna och bostadsbyggandets utveckling.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Prenumerera gärna på vår rapportserie där vår chefsekonom Robert Boije och analytiker Sten Hansen analyserar svensk ekonomi, ränteutvecklingen, och bostadsmarknaden. Rapporten ges ut 10 gånger per år. 6 nummer djupdyker i ränteutvecklingen (Boräntenytt) och 4 i bostadsmarknaden (Bomarknadsnytt).
-
Bomarknadsnytt nr 1 2025
BNP förväntas öka med 1,8 procent i år, men arbetslösheten kommer troligen att vara lika hög som förra året. Inflationen beräknas i snitt ligga strax under 3 procent, vilket är över Riksbankens mål. Den senaste tidens kraftiga inflationsökning är svår att förklara och beror inte på internationella faktorer. Den gör att det troligen inte blir någon mer sänkning av styrräntan före sommaren. Eftersom svensk ekonomi går knackigt kan det ändå bli en sänkning av styrräntan – men först i augusti. Detta innebär att den rörliga bolåneräntan sannolikt inte kommer att sjunka under 3 procent till sommaren. Bostadspriserna väntas öka med knappt 6 procent i år och 4 procent nästa år. Antalet årligen påbörjade nya bostäder når 30 000 först 2028.
Bomarknadsnytt
-
Bomarknadsnytt nr 4 2024
BNP kryper i ordets rätta bemärkelse uppåt. Först nästa år väntas Riksbankens räntesänkningar göra större avtryck på ekonomin via framför allt ett uppsving i hushållens konsumtion. BNP väntas då öka med 2,2 procent jämfört med 0,5 procent i år. Bostadsinvesteringarna väntas ge ett fortsatt svagt bidrag till BNP-tillväxten närmast kommande år. Bostadspriserna väntas öka med runt dryga 4 procent både nästa år och 2026, drivet av framför allt stigande hushållsinkomster. Den rörliga bolåneräntan väntas bottna kring 3,2 procent efter att Riksbanken sänkt styrräntan med ytterligare 25 punkter vid nästa beslutsmöte respektive i januari och maj nästa år.
Bomarknadsnytt
-
Bomarknadsnytt nr 3 2024
BNP väntas i år öka med måttliga 0,6 procent. Sjunkande bostadsinvesteringar och svag hushållskonsumtion utgör de största sänkena. Nästa år väntas BNP växa med hyggliga 2,3 procent, främst drivet av ökad hushållskonsumtion. Avklingade globala utbudsstörningar är den viktigaste förklaringen till att inflationen har normaliserats följt av stram penning- och finanspolitik. Den svaga inhemska BNP-tillväxten bör vara sista spiken i inflationskistan och borgar för tre sänkningar till av styrräntan innan årsskiftet. Bostadspriserna väntas öka med knappt 5 procent under helåret 2024. Sett till att priserna hittills ökat med 8 procent innebär det att bostadspriserna väntas falla tillbaka med 3 procent fram till årsskiftet. Den prognosen är dock ovanligt osäker.
Bomarknadsnytt
-
Bomarknadsnytt nr 2 2024
Svensk ekonomi växer åter igen men arbetslösheten ökar till 8,4 procent i år. Inflationsmålet är i hamn och styrräntan väntas sänkas med 1,25 procentenheter under året, även om den exakta tajmingen för sänkningarna är osäker. Stigande realinkomster bidrar till att hushållens konsumtion ökar med 1,5 procent. Antalet påbörjade nya bostäder faller till låga 20 000 och väntas sedan stiga långsamt kommande år. Trots sänkta bolåneräntor stiger bostadspriserna med måttliga 4 procent. Däremot väntas betydligt större aktivitet på andrahandsmarknaden där det totala utbudet (inklusive snart till salu/kommande) är rekordstort.
Bomarknadsnytt
-
Bomarknadsnytt nr 1 2024
Svensk ekonomi mjuklandar. BNP står och stampar samtidigt som arbetslösheten ökar måttligt. Inflationsmålet är i praktiken uppnått och Riksbanken sänker därför räntan ned till 2,75 procent. Löner som ökar mer än inflationen gör att hushållens köpkraft tar ett litet glädjeskutt efter två tunga år. Hushållens konsumtion börjar återigen växa så smått efter att ha krympt i närmare två års tid. Bostadspriserna ökar med ett par procent.
Bomarknadsnytt
-
Bomarknadsnytt nr 4 2023
Svensk ekonomi väntas krympa med knappt en procent i år för att sedan stå och stampa på den lägre nivån nästa år. Sysselsättningen faller, arbetslösheten ökar och antalet påbörjade nya bostäder störtdyker ned till låga 20 000. Inflationen väntas ligga i paritet med målet nästa år. Det tydligt svagare realekonomiska läget, att redan gjorda räntehöjningar ännu inte har haft full effekt samt att många andra centralbanker gjort halt, borde föranleda Riksbanken att inte lämna besked om höjd ränta nu på torsdag den 23 november. Möjligen höjer Riksbanken räntan ändå i ett försök att ”låsa in” den senaste tidens kronförstärkning. Raset i bostadsbyggandet borde föranleda mer politisk oro och åtgärder.
Bomarknadsnytt