Senaste rapporterna
-
Ny befolkningsprognos omkullkastar tidigare bedömningar av bostadsbehovet
SCB:s nya befolkningsframskrivning ger helt ändrade förutsättningar för behovet av nya bostäder fram till 2030. Boverkets gamla prognos var 67 000 bostäder per år. Ett byggande runt 30 000 bostäder förefaller vara mer ändamålsenligt – det med hänsyn taget även till hushållens ekonomiska situation. Bostadsbyggandet kan, mot denna bakgrund, inte på samma sätt som de senaste åren, väntas bidra till en hög BNP-tillväxt de kommande åren. Efterfrågan på nya bostäder uppskattad utifrån hushållens faktiska köpkraft – som skiljer sig från behovet – visar att det i genomsnitt är i stort sett balans mellan efterfrågan och utbudet av nya bostäder för samtliga boendeformer i Sverige som helhet och även i samtliga tre storstadsområden. Däremot finns obalanser i flera kommuner och regionstäder.
SBAB Booli Housing Market Index
-
Sansade boprisförväntningar bland bostadsägare
Man får går tillbaka till hösten 2021 för att hitta en lika stor optimism som nu bland bostadsägarna. 63 procent tror på stigande priser på ett års sikt jämfört med 3 procent som tror på sjunkande. Främsta skälet till prisuppgång anges vara sjunkande räntor. Samtidigt är förväntningarna sansade. Av de som tror på stigande bostadspriser tror 4 av 5 att priserna kommer att stiga med maximalt 5 procent på ett års sikt.
SBAB Boprisindikator
-
Boräntenytt nr 3 2024
Det mesta talar för att inflationsspöket är fullt ut besegrat och att Riksbanken kan sänka styrräntan mer i år än med de totalt 0,75 procentenheter man har aviserat. De utbudsfaktorer som bidrog till att dra upp inflationen i både Sverige och Europa har normaliserats. Även om ECB väntas sänka sin styrränta i juni och kronan har stärkts på sistone, är det troligt att Riksbanken vilar på hanen med nästa sänkning till efter semestrarna. Riksbanken kan samtidigt inte bara beakta de risker som medför att inflationen kan bli högre än väntat utan även de som kan bidra till en inflation under målet. Den rörliga bolåneräntan väntas sjunka ner mot 3,3 procent till hösten 2025.
Boräntenytt
-
Hushållens bolån – Insiktsrapport nr 6 2024
Hushållens samlade skulder är relativt sett höga i Sverige jämfört med en del andra länder. Just bolåneskulderna framstår dock som betydligt mer robusta mot ekonomiska störningar, och därmed också som mindre riskabla för svensk ekonomi än vad Riksbanken och Finansinspektionen gjort gällande. Det är något som visas i analysen som gjorts med delvis nya data om hushållens bolån.
Hållbar bostadsmarknad – Insiktsrapporter
-
Bomarknadsnytt nr 2 2024
Svensk ekonomi växer åter igen men arbetslösheten ökar till 8,4 procent i år. Inflationsmålet är i hamn och styrräntan väntas sänkas med 1,25 procentenheter under året, även om den exakta tajmingen för sänkningarna är osäker. Stigande realinkomster bidrar till att hushållens konsumtion ökar med 1,5 procent. Antalet påbörjade nya bostäder faller till låga 20 000 och väntas sedan stiga långsamt kommande år. Trots sänkta bolåneräntor stiger bostadspriserna med måttliga 4 procent. Däremot väntas betydligt större aktivitet på andrahandsmarknaden där det totala utbudet (inklusive snart till salu/kommande) är rekordstort.
Bomarknadsnytt
-
Boräntenytt nr 2 2024
Inflationen fortsatte att sjunka i februari. De globala faktorer som drog upp inflationen i Sverige har utvecklats åt rätt håll vilket talar för fortsatt fallande inflation framöver. Inhemska faktorer i form av ökande arbetslöshet, och – relativt omvärlden – måttliga löneökningar och större räntekänslighet, bör väga tyngre än oron för kronkursen sett till frågan om Riksbanken kan sänka räntan före ECB eller inte. Styrräntan bör sänkas i maj och ytterligare fyra gånger i år. Den rörliga bolåneräntan väntas sjunka under 4 procent till januari nästa år och ner mot 3,3 procent på två års sikt. Givet nuvarande räntesättning och prognos över räntor med olika bindningstider är räntebindningsvalet långt ifrån givet.
Boräntenytt