Publicerad: 20 mars, 2025

Riksbanken valde som väntat att lämna styrräntan oförändrad

Riksbanken meddelade den 20 mars att den lämnar styrräntan oförändrad på 2,25 procent. Nedan kommenterar SBAB:s chefsekonom Robert Boije beskedet.

Riksbanken meddelade den 20 mars att den lämnar styrräntan oförändrad på 2,25 procent och att den i nuläget väntas ligga kvar på den nivån ända till första kvartalet 2028. Deras bedömning är att de svenska inflations- och konjunkturutsikterna i stora drag står sig, trots turbulensen i omvärlden. De konstaterar vidare att återhämtningen i svensk ekonomi har inletts men att konjunkturläget fortfarande är svagt.

Inflationen väntas vara mellan 2 och 3 procent i år för att sedan sjunka och stabiliseras vid målet. Med hänvisning till att omvärldsutvecklingen är osedvanligt osäker påpekar Riksbanken samtidigt att den noga följer utvecklingen och kommer att agera om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

Riksbankens besked var helt i linje med mina förväntningar. Nedan beskriver jag hur vi själva ser på inflations- och ränteläget för närvarande.

Robert Boije, chefsekonom, SBAB

– Riksbankens besked var helt i linje med mina förväntningar, säger Robert Boije.

Svårförklarad uppgång i inflationen

I februari låg inflationen tydligt över Riksbankens mål på 2 procent för andra månaden i rad. Så sent som i december låg inflationen i stället under målet och då för sjunde månaden i rad. Den senaste tidens uppgång i inflationen har två huvudsakliga anledningar: ökade livsmedels/restaurangpriser och stigande hyresnivåer.

Vi visar i vårt senaste nummer av Boräntenytt att även om vissa importerade livsmedel har stigit kraftigt i pris, kan de globala livsmedelspriserna generellt inte förklara hela prisuppgången i Sverige. Det kan inte heller andra internationella faktorer som fraktkostnader, energipriser eller krånglande leveranskedjor som bidrog till den stora inflationsuppgången under hösten 2021 och delar av 2022 göra. Inte heller kronkursen kan förklara det. Kronan har stärkts och inte försvagats på senare tid, vilket bör bidra till lägre priser på importerade varor.

Det är samtidigt oroande att företagens prisplaner i högre grad än tidigare pekar mot fortsatta prishöjningar framöver då korrelationen mellan dessa planer och den faktiska inflationen historiskt sett har visat sig vara hög. En bedömning av inflationen framöver måste dock också väga in hur efterfrågan i svensk ekonomi utvecklas. Svensk ekonomi går på knäna, arbetslösheten fortsätter att öka och hushållen håller alltjämt hårt i plånboken.

Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är ovanligt stor, inte minst beroende på utvecklingen av tullkriget och Trumps nyckfullhet. De tullar som USA inför på europeiska och därmed även svenska varor driver inte upp inflationen utan kan tvärtom dämpa inflationen via ett ytterligare försämrat konjunkturläge. Mottullar från EU kan däremot bidra till ökad högre importerad inflation. Med reservation för denna osäkerhet är vår aktuella sammantagna bedömning att inflationen ändå kommer att falla tillbaka perioden fram till sommaren. Det svaga konjunkturläget är en bidragande faktor till det.

Inte omöjligt med en räntesänkning efter sommaren

Vi bedömer att Riksbanken kommer att behöva sänka styrräntan igen i september till följd av den tröga återhämtningen i svensk ekonomi och höga arbetslösheten (jämfört med i augusti i vår förra prognos). Det förutsätter dock att uppgången i inflationen verkligen klingar av fram till sommaren. Vår bedömning grundar sig också på antagandet om att den så kallade jämviktsstyrräntan (den nivå som styrräntan antas ligga på när inflationen ligger på målet) är 2 procent. Med tanke på den stora osäkerheten kring omvärldsutvecklingen går det samtidigt inte helt att utesluta att inflationen ligger kvar över målet under en längre tid eller ökar markant igen och att Riksbanken i så fall tvingas höja styrräntan.

Om vikten av att ha en finanspolicy i en orolig tid som denna

I en bostadsrättsförening är det viktigt att avgöra hur stabil månadsavgiften ska vara över tid. Kanske är det viktigare än någonsin att göra i en orolig tid som denna.

Den senaste tiden har marknadsräntorna stigit vilket också har bidragit till ökade upplåningskostnader för bankerna och höjda räntor på både privatpersoners och bostadsrättsföreningars lån. I Boräntenytt gör vi ingen prognos över räntorna på lån för bostadsrättsföreningar, utan enbart på bolån till privatpersoner. Analysen och prognoserna i Boräntenytt kan trots det ge god information och vägledning till beslut om räntebindningstid även för fastighetslån.

Ett gott råd till styrelsen i bostadsrättsföreningar är att sätta upp en finanspolicy där föreningen fastslår ett antal principer som ska gälla för föreningens lån, likviditet (kassa), underhåll, driftskostnader och intäkter (avgifter och i förekommande fall hyresintäkter från hyresrätter och lokaler). Finanspolicyn kan också innehålla en princip för hur föreningen ska minska risken genom att fördela skulden på olika lån med olika räntebindningstider. Med en alltför stor andel lån med rörlig ränta är risken stor att månadsavgiften behöver ändras ofta såvida det inte finns en likvid buffert i föreningen att parera sådana svängningar i kostnaden med. Det kan också vara en bra idé att i Finanspolicyn anta en så kallad kalkylränta som ska gälla för säg de kommande tio åren och som ska återspegla en tänkt genomsnittlig ränta under den perioden. Kalkylräntan kan sedan omprövas, till exempel vart tredje år, om det sker stora förändringar i räntetrenden.

Våren ett ljus i en annars orolig tid

Mycket är som sagt osäkert nu till följd av turbulensen i vår omvärld. De globala kriserna har avlöst varandra de senaste åren. Vi får hoppas att det snart lugnar ned sig. Under tiden får vi så gott det går försöka njuta av den svenska våren. Samma dag som Riksbanken lämnade besked om styrräntan var det ju vårdagjämning. Själv har jag sett årets första krokus men väntar otåligt fortfarande på den första tussilagon.

Ta hand om er – och glöm som sagt inte att njuta av våren!

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB

Vill du läsa mer om SBAB senaste inflations- och ränteprognos kan du göra det i årets andra nummer av Boräntenytt.