Publicerad: 25 september, 2024
Riksbanken sänkte räntan igen och fler sänkningar väntar
I dag den 25 september meddelade Riksbanken att den sänker styrräntan med 0,25 procentenheter. Nedan kommenterar SBAB:s chefsekonom Robert Boije beskedet.
Riksbanken sänkte som väntat styrräntan med 0,25 procentenheter
Riksbanken beslöt att sänka styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter på sitt senaste beslutsmöte. Det är tredje gången i år som styrräntan sänks lika mycket. Beslutet var väntat och helt i linje med SBAB:s prognos. Inflationen har legat under Riksbankens mål tre månader i rad samtidigt som svensk ekonomi går knackigt. Något annat besked än att Riksbanken skulle sänka styrräntan hade därför förvånat väldigt mycket. SBAB:s prognosmakare har nu lyckats pricka in alla sänkningar av styrräntan så här långt i år utifrån en prognos som lades fast redan i augusti förra året.
Riksbanken skruvar också ner räntebanan och meddelar att styrräntan troligen kommer att sänkas ytterligare två gånger i år, där man inte utesluter att räntan vid ett av dessa tillfällen kan sänkas med 0,5 procentenheter – en så kallad dubbelsänkning. Dessutom aviserar Riksbanken ytterligare 1–2 möjliga sänkningar till våren nästa år. Allt detta, förutsatt att inflationsutsikterna ser fortsatt bra ut. Även detta ligger mycket väl i linje med den prognos SBAB haft ända sedan augusti förra året. Vi räknar dock med ytterligare tre sänkningar av styrräntan under hela nästa år ner till en nivå där styrräntan landar på 2 procent.
Robert Boije, chefsekonom, SBAB
– Något annat besked än att Riksbanken skulle sänka styrräntan hade därför förvånat väldigt mycket, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Vad betyder detta för bolåneräntorna?
Får vi rätt i vår prognos om styrräntan bör den rörliga bolåneräntan ligga omkring 3,6 procent i januari nästa år för att sedan sjunka några tiondelar till (prognosen avser snitträntan på hela bolånemarknaden, inte SBAB:s list- eller snittränta). Även räntan med ett års bindningstid väntas fortsätta att sjunka och även tvååringen marginellt. De längre bundna räntorna väntas däremot inte sjunka mer utan i stället stiga svagt igen. Det senare kan vara bra att tänka på för de som föredrar bunden ränta framför rörlig.
Vad betyder detta för sparräntorna?
När marknadsräntorna sjunker påverkar det inte bara bolåneräntorna utan även sparräntorna. Sjunker räntorna på bolånen till följd av sänkta marknadsräntor sjunker normalt även sparräntorna. Ett gott råd till dig som banksparar är att se till att du placerar dina pengar på ett bankkonto som, trots sjunkande sparräntor, har en rimlig sparränta. Det gäller oavsett om du gör det som privatperson, är egenföretagare eller ansvarig för ett företags sparande eller om du sitter i styrelsen i en bostadsrättsförening eller samfällighet.
– Många bostadsrättsföreningar står inför fortsatta behov av att behöva höja månadsavgifterna när tidigare lån bundna till mycket låg ränta löper ut, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Hur ska man tänka kring bindningstiden på bostadsrättsföreningens lån?
Många bostadsrättsföreningar står inför fortsatta behov av att behöva höja månadsavgifterna när tidigare lån bundna till mycket låg ränta löper ut. Sett ur det perspektivet kan det – särskilt för bostadsrättsföreningar med relativt sett hög skuldsättning – kännas bra att veta att låneräntorna har sjunkit mycket den senaste tiden, även om vi inte tror att räntorna med de allra längsta bindningstiderna sjunker mer. Exakt vad som passar en enskild förening kan variera beroende på bland annat nuvarande storlek på föreningens skulder och framtida lånebehov. Ett gott råd brukar ändå vara att eftersträva en viss riskspridning i föreningens låneportfölj.
Några avslutande ord
Även om inflationsspöket nu ser ut att vara besegrat för denna gång och Riksbanken väntas fortsätta att sänka styrräntan kan saker och ting hända som omkullkastar den nu ganska positiva bilden. Det är de senaste åren med pandemi och Ukrainakrig ett tydligt exempel på. Det finns också andra risker i vår omvärld som med lite otur kan kasta grus i både inflations- och räntenedgångsmaskineriet, inte minst oroligheterna i Mellanöstern. Vi ekonomer brukar kalla det för svarta svanar. Jag tycker dock att vi tar fasta på det positiva i bilden just nu.
Till sist: vi kommer med en ny ränteprognos den 17 oktober i årets femte nummer av vår rapport Boräntenytt. Du hittar rapporten här och kan också anmäla dig till kommande utskick här. Samma dag fattar Europeiska centralbanken (ECB) sitt nästa räntebeslut. Som läget ser ut nu i eurozonen (de länder som har euron som valuta) skulle jag bli mycket förvånad om inte även ECB då sänker sin styrränta igen. Skulle det till och med bli en dubbelsänkning, kan det öka sannolikheten för att vi får se en sådan även från Riksbanken vid nästa räntemöte i början på november – men det återstår att se.
På återhörande!
Robert Boije
Chefsekonom, SBAB
