Sjunkande boprisförväntningar hos bostadsägarna

Majoriteten tror på stigande bostadspriser – men förväntningarna har dämpats

SBAB har, via Verian (Sifos webbpanel), frågat drygt 1 000 bostadsägare vad de tror om bostadsprisernas utveckling framöver (se tabell 1). Indextalet HPE (Housing Price Expectations) som fångar prisförväntningarna på ett års sikt är positivt (se diagram 1). Resultatet visar att 55 procent av de svarande tror på stigande priser medan 5 procent i stället tror på fallande priser och 27 procent på stillastående priser. Fyra av fem av de som tror på stigande priser tror att de stiger med maximalt 5 procent. Bland de som tror på stigande priser hänvisar de flesta till fallande räntor som motiv till detta. Bland det fåtal som i stället tror på fallande priser anges en svag efterfrågan vara det huvudsakliga skälet.

– De flesta bostadsägarna tror i likhet med vår augustimätning på stigande bostadspriser det kommande året och anger som huvudskäl till detta sjunkande räntor. Däremot har optimismen dämpats påtagligt trots att vi nu ser mer säkra tecken på varaktigt låg inflation och besked från Riksbanken om troliga ytterligare styrräntesänkningar, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

– Bland gruppen som tror på fallande bostadspriser har det skett en omsvängning av huvudskälet till detta från stramare kreditregler till minskad efterfrågan. Troligen har den aktuella utredningen om höjt bolånetak och sänkta amorteringskrav bidragit till detta, säger Robert Boije.

På tre års sikt är det 64 procent som tror på stigande priser, varav merparten tror på prisökningar upp till 10 procent och ett fåtal på prisökningar över 10 procent. 3 procent tror i stället på fallande priser på samma tidshorisont och 13 procent på stillastående priser. Bland de som tror på stigande priser anger 67 procent sjunkande räntor som ett skäl för detta. Bland det fåtal som tror på sjunkande priser anger en majoritet svag efterfrågan som huvudskäl till detta.

Ingen stor oro kring betydelsen av eventuellt höjda elpriser

Med anledning av den pågående debatten om energiförsörjningen i Sverige har bostadsägarna tillfrågats om i vilken grad de tror att bostadspriserna kan komma att påverkas negativt om elpriserna skulle öka relativt mycket framöver. 18 procent svarar ”i hög grad”, 50 procent ”i mindre grad” medan 12 procent bedömer att det saknar relevans för bostadspriserna.

– Vår undersökning gjordes innan den senaste veckans kraftiga prisuppgång på el i de södra delarna av Sverige och den heta debatten i media kring detta. Det blir intressant att se hur detta kan komma att påverka svaren vid vår nästa mätning, vilket förstås också beror på hur priserna utvecklas under vintern, säger Robert Boije.

Ombytta roller mellan bostadsägare och bostadsspekulanter

När SBAB:s indikator – som utgår från bostadsägarnas prisförväntningar – jämförs med SEB:s, där även boende i andra upplåtelseformer tillfrågats och Erik Olssons indikator, där gruppen bostadsspekulanter tillfrågats, brukar bostadsägarna oftast vara den mest optimistiska gruppen. Just nu verkar dock bostadsspekulanterna tro på större prisökningar framöver än övriga.

– Det ligger nog i sakens natur att bostadsägare i genomsnitt ser mer positivt på bostadspriserna än bostadsspekulanter, även om vi just nu ser det omvända förhållandet. En möjlig förklaring till de ombytta rollerna är att Erik Olssons indikator enbart bygger på tillfrågade spekulanter i storstadsområdena, där vi den senaste tiden sett en mer positiv utveckling på bostadsmarknaden jämfört med riket i stort, särskilt i innerstadsområdena, säger Robert Boije.

Om granskningen:

Undersökningen genomfördes 25 – 29 november 2024 av Verian på uppdrag av SBAB. Undersökningen genomfördes online via Kantars Sifopanel. Drygt 1 000 individer (alla bostadsägare) mellan 18–79 år har svarat på frågorna. Sifopanelen består av slumpmässigt rekryterade individer från ett riksrepresentativt urval avseende kön, ålder och region. De som deltagit i undersökningen har blivit slumpmässigt utvalda från panelen. Samtliga redovisade siffror är avrundade till närmsta hela procentenhet och behöver därför inte nödvändigtvis summera till exakt 100 procent.

Fullständig tabell- och diagrambilaga finner du i länkat pressmeddelande.