Nu prövas Riksbankens självständighet gentemot ECB

I dag publicerar SBAB årets andra nummer av Boräntenytt med prognoser över Riksbankens styrränta och bolåneräntor med olika bindningstider.

Inflationsmålet i praktiken uppnått

Inflationen fortsatte att sjunka i februari. Mätt med Riksbankens målvariabel KPIF låg 12-månadersinflationen i februari på 2,5 procent, det vill säga strax över målet på 2 procent. För de senaste tre månaderna, det vill säga december-februari, låg inflationen, mätt på samma sätt, i genomsnitt precis under Riksbankens mål (se diagram 1). Även om enstaka månadsutfall kan slå mycket på tremånaderssnittet på grund av säsongs- och baseffekter är den övergripande bilden att inflationsmålet i praktiken är uppnått. I synnerhet som globala faktorer till exempel energi- och livsmedelspriser som bidrog till att dra upp inflationen kraftigt i Sverige har reverserats det senaste året. Den underliggande inflationen mätt med KPIF-XE ligger högre men ser ut att sjunka i förhållande till KPIF med ungefär tre månaders fördröjning (se diagram 2).

- De globala faktorer som drog upp inflationen i Sverige har utvecklats åt rätt håll vilket talar för fortsatt fallande inflation framöver. Inhemska faktorer i form av ökande arbetslöshet och – relativt omvärlden – måttliga löneökningar och mer räntekänslig ekonomi, bör väga tyngre än oron för kronkursen sett till frågan om Riksbanken kan sänka räntan före ECB eller inte, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

- Frågan om vi ska införa euron eller inte har tagit ny fart på senare tid. Oavsett vad man tycker om detta kan man säga att fördelen med en egen penningpolitik nu prövas ordentligt. I takt med att inflationsspöket ser mindre skrämmande ut, räntetoppen är uppnådd och räntesänkningar nu ligger i korten, har kronan stärkts väsentligt mot både dollarn och euron. Det talar för att Riksbanken borde våga ta klivet att sänka styrräntan före ECB, säger Robert Boije.

Riksbanken bör sänka styrräntan i maj och fyra gånger till i år

Sett utifrån nuvarande bedömning och prognos av inflationstrycket i svensk ekonomi finns inga skäl till att Riksbanken bör vänta längre än till maj med att sänka styrräntan. Även om det som alltid finns riskfaktorer som kan dra upp inflationen igen, är bedömningen att styrräntan kan komma att sänkas totalt fem gånger under året (se tabell 1) och sedan ytterligare på sikt ned mot en jämviktsnivå som bedöms ligga omkring 2 procent.

- Om jag satt i Riksbankens direktion skulle jag, givet vår nuvarande bedömning av inflationsläget, rösta för en sänkning av styrräntan med 0,25 procentenheter i maj och sedan för ytterligare fyra sänkningar om vardera 0,25 procentenheter under resten av året, säger Robert Boije.

Bolåneräntan nere på omkring 3,3 procent på ett par års sikt

Givet prognosen att Riksbanken sänker styrräntan med sammanlagt 1,25 procentenheter i år väntas den rörliga snitträntan på bolånemarknaden som helhet falla till under 4 procent till januari nästa år (se tabell 2). På två års sikt väntas den rörliga bolåneräntan vara nere i ungefär 3,3 procent.

- Vår bedömning är att den rörliga bolåneräntan är nere på strax under 4 procent i början på nästa år för att sedan sjunka ner mot omkring 3,3 procent på ett par års sikt. Sedan finns förstås, som alltid, risker i vår omvärld som kan ändra bilden, vilket är viktigt att väga in som bolånetagare, säger Robert Boije.

Valet av räntebindningstid långt ifrån givet

Givet nuvarande prognos över räntor med olika bindningstider och prognosen för den rörliga räntan, förefaller rörlig ränta vara det billigaste alternativet jämfört med framför allt 1–3 års bindningstid (se diagram 3). För den som är mycket orolig över räntevariationer och som vill ha en säker ränta över en längre tid kan – givet prognosen – fyra och fem års bindningstid vara ett ekonomiskt rimligt alternativ.

- Givet nuvarande prognos över räntor med olika bindningstider och vår prognos över den rörliga räntan är valet av räntebindningstid långt ifrån givet. Rörlig ränta förefaller å ena sidan, som oftast, vara billigast och ett rimligt alternativ om man har marginal i sin ekonomi och kan klara en oväntat större ränteuppgång. Å andra sidan förefaller det vara relativt billigt att försäkra sig mot en större ränteuppgång genom att välja 4 eller 5 års bindningstid, säger Robert Boije.

Se diagram och statistikunderlag i länkad PDF-version av detta pressmeddelande här bredvid.
Hela Boräntenytt nr. 2, 2024 finns att ladda ner här