Hållbar bostadsmarknad
– Insiktsrapporter

Här kan du läsa vår serie Hållbar bostadsmarknad – Insiktsrapporter som syftar till att belysa olika frågeställningar med tydlig koppling till att bostadsmarknaden ska vara hållbar sett ur ett ekonomiskt, socialt samt miljö- och klimatmässigt perspektiv. Dessa rapporter hette tidigare Specialstudier.

 

  • Hushållens bolån – Insiktsrapport nr 6 2024
    Hushållens samlade skulder är relativt sett höga i Sverige jämfört med en del andra länder. Just bolåneskulderna framstår dock som betydligt mer robusta mot ekonomiska störningar, och därmed också som mindre riskabla för svensk ekonomi än vad Riksbanken och Finansinspektionen gjort gällande. Det är något som visas i analysen som gjorts med delvis nya data om hushållens bolån.
    Hållbar bostadsmarknad – Insiktsrapporter
  • Elkostnader – Insiktsrapport nr 5 2022
    Husägare i Sverige bör räkna med att elpriserna kan bli femtio procent högre fram till 2025/2026 jämfört med snittet för de senaste åren för att sedan stiga ytterligare och dessutom bli betydligt mer varierande fram till 2030. Det påverkar hushållens boendeekonomi, och bör också rimligen beaktas av banker vid kreditgivningen. Om elpriserna skulle fördubblas snabbt och varaktigt kan priset på en eluppvärmd villa sjunka med 20 procent.
    Hållbar bostadsmarknad – Insiktsrapporter
  • Unga och bolån – Insiktsrapport nr 4 2021
    Unga vuxnas möjligheter att låna till en första bostad har påverkats tydligt av de två införda amorteringskraven. I Stockholmsområdet är det 10 procent av de i åldern 25–29 år som stängs ute och i Göteborgsområdet 5 procent. Utöver amorteringskraven har kalkylräntorna stor betydelse för unga vuxnas möjligheter att komma in på bostadsmarknaden. Kalkylräntor är det verktyg som används av bankerna för att pröva kundernas återbetalningsförmåga vid ett högre ränteläge. Rapporten visar att det finns utrymme för att sänka kalkylräntorna från idag omkring 7 till 5 procent, och att det skulle göra det möjligt för ytterligare 21 000 unga vuxna i Sveriges tre storstadsområden att låna för att köpa en genomsnittlig etta.
    Hållbar bostadsmarknad – Insiktsrapporter
  • Omsättningen på bostäder – Insiktsrapport nr 3 2019
    Omsättningen på bostäder visas i denna rapport bero på i huvudsak två faktorer. Konjunkturläget har mycket stor betydelse för den årliga omsättningen. Dessutom beror omsättningen på rådande kreditvillkor. Om det är generösa villkor tenderar omsättningen att vara högre än normalt och om det är strama villkor blir den lägre. Resultaten av en enkel regressionsanalys visar att amorteringskraven kan ha minskat omsättningen på bostadsrätter med cirka 10 procent per år. Däremot verkar bolånetaket inte ha haft någon stor negativ effekt på omsättningen av vare sig bostadsrätter eller villor. En möjlig förklaring till det senare resultat är att det framför allt är yngre hushåll som träffas av bolånetaket och som idag i stor utsträckning tar hjälp av sina föräldrar för att klara taket.
    Hållbar bostadsmarknad – Insiktsrapporter
  • Bostadsbristen i perspektiv – Insiktsrapport nr 2 2019
    Det är mycket svårt att bedöma när en bostadsmarknad är i balans. Vi bedömer dock att den i stort sett var det senast runt 2010 men att det sedan dess uppstått en aggregerad bostadsbrist i Sverige på omkring
    160 000 bostäder. Bristen beror inte på att bostadsbyggandet inte anpassas tillräckligt snabbt till förändrad efterfrågan. Sverige tillhör ett av de länder där nybyggnationen ändras som snabbast vid efterfrågeförändringar. Det finns däremot en risk för att bostadsbristen blir bestående om hushållens efterfrågan hålls tillbaka av låga inkomster i förhållande till höga byggkostnader och av begränsade möjligheter att ta bolån till rimliga villkor.
    Hållbar bostadsmarknad – Insiktsrapporter
  • Skuldbelägg inte skuldkvoten – Insiktsrapport nr 1 2019
    Hushållens bolåneskulder är historiskt sett mycket höga i Sverige. Tidigare erfarenheter visar att de risker detta kan medföra är viktiga att ta på allvar. Men de analyser som gjorts och de åtgärder som vidtagits i Sverige beaktar inte viktig forskning vid bedömningen av dessa risker och inte heller vilka faktorer det är som har drivit skuldökningen. Och de negativa bieffekterna av vidtagna åtgärder underskattas. Nya förslag på åtgärder läggs dessutom fram utan några som helst konsekvensanalyser. Den stora bostadsbristen kommer med nödvändighet kräva ökade skulder framöver. Det visar SBAB:s chefsekonom Robert Boije i Hållbar bostadsmarknad – Insiktsrapport nr 1 2019.
    Hållbar bostadsmarknad – Insiktsrapporter

Till arkivet

Chefsekonom Robert Boije på Twitter