Publicerad: 7 maj, 2024
Av en undersökning SBAB nyligen gjort bland 1 000 bostadsägare framgår att 84 procent planerar att spara de pengarna som blir över om räntan sänks. Endast 6 procent uppger att de skulle öka sin konsumtion. Kanske är viljan att spara ett kvitto på att vi lärt oss något av de ekonomiskt sett väldigt tuffa åren, som vi nu förhoppningsvis har bakom oss. Vikten av ekonomiska marginaler och buffertsparande har blivit tydligare för många bostadsägare. Här kan du läsa mer om olika alternativ för ditt sparande.
Det allra första ett hushåll bör prioritera är att spara ihop till en buffert. En buffert är kapital du sparar för oförutsedda händelser lätt tillgängligt, ofta på ett sparkonto hos en bank. Hur stor bufferten behöver vara beror på hur stora omkostnader du har och hur länge du vill klara dig om till exempel inkomsten försämras. Via SBAB:s tjänst Bufferthjälpen kan du enkelt räkna ut hur stor buffert du bör ha.
Om hushållet har en tillräckligt stor buffert och det finns mer sparutrymme kvar så är det dags att fundera på syftet med det ytterligare sparandet. Vad ska pengarna användas till och när behövs pengarna? Ska det till exempel sparas till en resa i sommar, en kontantinsats till en bostad inom några år eller ska det sparas extra pengar att njuta av först som pensionär? Ofta kanske du vill spara till flera olika saker och då kan du spara på olika vis.
Nedan beskriver jag de vanligaste sätten som du kan spara dina pengar på samt dess för- och nackdelar. Vad passar ditt eller dina syften bäst?
Att sätta in sina pengar på ett sparkonto är tryggt och flexibelt, till exempel om du behöver pengarna de närmsta åren. I korthet innebär det att du lånar ut dina pengar till banken och får ränta i ersättning. Det är till skillnad från aktier (se nedan) ett tryggt sparande – pengarna kan inte minska i värde. Du kan välja att spara fritt, då kan du när som helst plocka ut hela eller delar av ditt sparkapital. Du kan också välja att binda dina pengar under en period och då få en fast och ofta högre ränta.
En nackdel med sparkonton är att räntan historiskt sett i genomsnitt har varit betydligt lägre än avkastningen på till exempel aktier och fonder.
Avkastningen på aktier eller aktiefonder består av utdelningar från företaget och kapitalvinster vid försäljning av aktierna. Generellt sett brukar sparande i aktier eller fonder vara ett bra sparande på lång sikt, då avkastningen över tiden brukar vara högre än inlåningsräntorna på vanligt banksparande.
Nackdelen med aktier är att det innebär en större risk. Värdet av aktierna och ditt sparande kan sjunka. Pengarna är heller inte lika lätt tillgängliga som på ett sparkonto. Det tar generellt sett ett par dagar att sälja aktierna om pengarna behövs.
En fond utgör en blandning av olika aktier eller blandning av både aktier och räntebärande tillgångar som till exempel obligationer. Då investeringen görs i fler tillgångar än vid köp av enskilda aktier så blir risken också lägre. Möjligheten till avkastning är samtidigt normalt större än vid vanligt banksparande. Fonder har generellt sett varit en bra investering på lång sikt.
Nackdelen med fonder är att värdet av fonderna kan sjunka. Likt vid köp av aktier tar det också lite längre tid att faktiskt få pengarna tillgängliga i det fallet att du behöver dem.
Att amortera innebär att du betalar av på dina lån till banken. Det gör hushållet mindre känsligt för räntehöjningar. Om bostadspriserna skulle gå ner kraftigt och bostaden av någon anledning måste säljas minskar sannolikheten att en framtida försäljning inte täcker lånet. Då amortering, bland annat, anses skydda hushållen finns idag amorteringskrav som alla banker följer. Att amortera mer än vad som krävs är också möjligt. Ett motiv till att göra det är att räntekostnaderna då blir lägre.
Nackdelen med att amortera är dock att effekten kan uppfattas marginell, särskilt vid mindre och enstaka amorteringar. Om du till exempel amorterar 10 000 kronor vid ett tillfälle och räntan under ett år i snitt är 4 procent så minskar räntekostnaden med 23 kronor i månaden (efter ränteavdrag på 30 procent). Samtidigt är pengarna du amorterat inte lätt tillgängliga utan låsta i bostaden. I praktiken krävs att du säljer bostaden eller tar ett nytt lån för att åter få tillgång till de extra pengarna du amorterat.
Linda Hasselvik,
Privat- och boendeekonom SBAB