Publicerad: 25 april, 2024
Hur ska jag placera skatteåterbäringen?
I fjol fick cirka 5,6 miljoner svenskar skatteåterbäring. De fick i snitt cirka 10 000 kronor var. I år kan man vänta sig att den totala skatteåterbäringen blir ännu större. Då det högre ränteläget innebär att många med bolån i år får ett än större ränteavdrag.
42 procent valde att spara sin skatteåterbäring i fjol och i år är ambitionen ännu högre. Vår senaste undersökning visar att 56 procent planerar att spara sin skatteåterbäring. Men hur är det egentligen bäst att spara pengarna? Det beror på flera saker; hur mycket pengar hushållet redan har sparat, vad pengarna ska användas till och hur lång sparhorisonten är.
Säkerställ alltid att du har en buffert först
Det allra första ett hushåll bör prioritera är att spara ihop till en buffert. En buffert är kapital du sparar för oförutsedda händelser lätt tillgängligt, ofta på ett sparkonto hos en bank. Hur stor bufferten behöver vara beror på hur stora omkostnader du har och hur länge du vill klara dig om till exempel inkomsten försämras. Via SBAB:s tjänst Bufferthjälpen kan du enkelt räkna ut hur stor buffert du bör ha.
Om du har mer sparutrymme än så
Om hushållet har en tillräckligt stor buffert och det finns mer sparutrymme kvar så är det dags att fundera på syftet med det ytterligare sparandet. Vad ska pengarna användas till och när behövs pengarna? Ska det till exempel sparas till en resa i sommar, en kontantinsats till en bostad inom några år eller ska det sparas extra pengar att njuta av först som pensionär? Ofta kanske du vill spara till flera olika saker och då kan du spara på olika vis.
Nedan beskriver jag de vanligaste sätten som du kan spara dina pengar på samt dess för- och nackdelar. Vad passar ditt eller dina syften bäst?
Sparkonto
Att sätta in sina pengar på ett sparkonto är tryggt och flexibelt, till exempel om du behöver pengarna de närmsta åren. I korthet innebär det att du lånar ut dina pengar till banken och får ränta i ersättning. Det är till skillnad från aktier (se nedan) ett tryggt sparande – pengarna kan inte minska i värde. Du kan välja att spara fritt, då kan du när som helst plocka ut hela eller delar av ditt sparkapital. Du kan också välja att binda dina pengar under en period och då få en fast och ofta högre ränta.
En nackdel med sparkonton är att räntan historiskt sett i genomsnitt har varit betydligt lägre än avkastningen på till exempel aktier och fonder.
Aktier
Avkastningen på aktier eller aktiefonder består av utdelningar från företaget och kapitalvinster vid försäljning av aktierna. Generellt sett brukar sparande i aktier eller fonder vara ett bra sparande på lång sikt, då avkastningen över tiden brukar vara högre än inlåningsräntorna på vanligt banksparande.
Nackdelen med aktier är att det innebär en större risk. Värdet av aktierna och ditt sparande kan sjunka. Pengarna är heller inte lika lätt tillgängliga som på ett sparkonto. Det tar generellt sett ett par dagar att sälja aktierna om pengarna behövs.
Fonder
En fond utgör en blandning av olika aktier eller blandning av både aktier och räntebärande tillgångar som till exempel obligationer. Då investeringen görs i fler tillgångar än vid köp av enskilda aktier så blir risken också lägre. Möjligheten till avkastning är samtidigt normalt större än vid vanligt banksparande. Fonder har generellt sett varit en bra investering på lång sikt.
Nackdelen med fonder är att värdet av fonderna kan sjunka. Likt vid köp av aktier tar det också lite längre tid att faktiskt få pengarna tillgängliga i det fallet att du behöver dem.
Amortera
Att amortera innebär att du betalar av på dina lån till banken. Det gör hushållet mindre känsligt för räntehöjningar. Om bostadspriserna skulle gå ner kraftigt och bostaden av någon anledning måste säljas minskar sannolikheten att en framtida försäljning inte täcker lånet. Då amortering, bland annat, anses skydda hushållen finns idag amorteringskrav som alla banker följer. Att amortera mer än vad som krävs är också möjligt. Ett motiv till att göra det är att räntekostnaderna då blir lägre.
Nackdelen med att amortera är dock att effekten kan uppfattas marginell, särskilt vid mindre och enstaka amorteringar. Om du till exempel amorterar 10 000 kronor vid ett tillfälle och räntan under ett år i snitt är 4 procent så minskar räntekostnaden med 23 kronor i månaden (efter ränteavdrag på 30 procent). Samtidigt är pengarna du amorterat inte lätt tillgängliga utan låsta i bostaden. I praktiken krävs att du säljer bostaden eller tar ett nytt lån för att åter få tillgång till de extra pengarna du amorterat.
Fick du mycket i skatteåterbäring i år? Då kan det vara klokt att skattejämka!
Du som betalar ränta har rätt till ett skatteavdrag på upp till 30 procent av dina räntekostnader. Nu när ränteläget är relativt högt kan det ge betydligt större skatteåterbäring än vanligt. Om du till exempel betalade 8 000 kronor i månaden i ränta i fjol så innebär det att du nu kan ha fått tillbaka nästan 30 000 kronor som skatteåterbäring.
Genom att ansöka om skattejämkning på Skatteverkets hemsida kan du få ut dessa pengar löpande under året i stället för som en klumpsumma i samband med nästa års deklarationen. Det kan komma väl till pass om ekonomin till följd av ränteläget är ansträngd. Det möjliggör också för dig att investera pengarna löpande så att du får högre avkastning än vad du får om Skatteverket behåller pengarna tills nästa år.
I samband med ansökan uppskattar du dina räntekostnader för året. Om du har rörliga lån kan det innebära en viss osäkerhet. Du kan då välja att ansöka igen senare under året för att få ett uppdaterat besked att lämna till arbetsgivaren och på så vis undvika kvarskatt om räntekostnaderna blir lägre än du först trott.
Sammanfattningsvis kan just ditt val av sparform variera beroende på hur mycket pengar hushållet redan har sparat, vad pengarna ska användas till och hur lång sparhorisonten är. Det viktigaste är att du gör ett medvetet val och sprider ditt sparande i olika sparformer.
Lycka till med ditt framtida sparande!
Linda Hasselvik,
Privat- och boendeekonom SBAB
