Publicerad: 9 november, 2023

Färre överraskningar att vänta

Det är mycket som händer i omvärlden – vi har gått från låga räntor till höga på rekordtid. Men, efter många förändringar i privatekonomin kan vi nu förmodligen se fram emot en mer stabil och förutsägbar tid med färre överraskningar.

Några ljusglimtar i korthet:

Bolåneräntorna väntas inte stiga mer

Bolåneräntorna har stigit brant under det senaste året. De som har haft rörliga räntorna har redan märkt av detta, medan de som haft bundna räntor kan ha klarat sig undan helt eller delvis. Allt fler bundna bolån löper dock ut, vilket gör att även dessa låntagare möts av högre räntor. Även om det kan bli en stor förändring i de månadsvisa räntebetalningarna när bundna lån löper ut kan det finnas en liten tröst i att boräntorna från och med nu sannolikt inte kommer att bli särskilt mycket högre. Någon stor nedgång i räntorna är dessvärre inte att vänta under det närmsta året. Om ett par åt förväntar vi oss att de rörliga bolåneräntorna stabiliseras kring 3,4–4,0 procent. Det vill säga på en betydligt högre nivå än före räntehöjningarna inleddes våren 2022. För den som vill undvika ränteosäkerhet i närtid kan det vara attraktivt att binda boräntan på 1 år. Då har man samtidigt möjlighet att ta de del av de, förhoppningsvis, lite lägre boräntorna som vi förväntas oss på längre sikt.

Så tror vi om räntorna framöver

Inflationen har börjat falla

Efter en rekordsnabb uppgång av inflationstakten under 2022 har vi under en längre tid kunnat se en nedgång. Den har till viss del drivits på av snabbt fallande elpriser. Nedgången har dock inte varit lika snabb på alla områden, där exempelvis priserna på många tjänster alltjämt ökar förhållandevis snabbt. Till viss del handlar en långsammare nedgång om varor och tjänster som påverkas i ett sent skede i inflationscykeln. Bra saker att hålla koll på är konsumentprisutvecklingen som publiceras av SCB i mitten av varje månad.

Riksbanken borde ha höjt klart

Ett till räntebesked i år. Vi tror att Riksbanken redan har höjt styrräntan tillräckligt mycket för att inflationen ska pressas tillbaka till målet på 2 procent vid slutet av nästa år. Sannolikheten för ytterligare en höjning är dock trots det ganska hög. En faktor som Riksbanken kommer att ta hänsyn till i sitt beslut som publiceras mot slutet av november är inflationsutfallet för oktober.

Några datum att ha koll på:

14 november – Statistiska Centralbyrån presenterar utvecklingen av konsumentprisindex
23 november – Riksbanken publicerar Penningpolitiskt beslut

3 tips på vad du kan göra:

1. Mer pengar i plånboken varje månad genom jämkning

Du som betalar ränta har rätt till ett skatteavdrag på upp till 30 procent av dina räntekostnader. Om du till exempel betalar 8 000 kronor i månaden i ränta så innebär det att du kan få tillbaka nästan 30 000 kronor i samband med nästa års deklaration. Det är också möjligt att få ut dessa pengar löpande under året i stället genom jämkning, vilket kan underlätta om ekonomin är ansträngd. Du kan enkelt ansöka om jämkning på Skatteverkets hemsida. De kan då besluta att din arbetsgivare ska dra av mindre skatt på din lön varje månad, och på så sätt får du mer pengar i plånboken.

2. Amortera mindre genom att värdera om bostaden

Att amortera på sina lån är i grunden klokt. Samtidigt kan det kännas tufft att amortera mycket när privatekonomin i övrigt är ansträngd. När du tar ett lån beräknar banken hur mycket du måste amortera i enlighet med de amorteringskrav som gäller alla bolånetagare i Sverige. När du har bott i din bostad i fem år, eller om du gjort väsentliga renoveringar, så har du dock möjlighet att värdera om din bostad. Om den är värd mer nu än när du tog lånet så kan det innebära att du behöver amortera mindre varje månad. Läs mer om amortering här.

3. Dra nytta av den högre räntan

Att räntan ökat är inte bara negativt för privatekonomin. Om du har sparade pengar så har du nu möjlighet att få ränta på dem. Se till att du sparar dina pengar på ett konto som ger så hög ränta som möjligt och dessutom har insättningsgaranti. Genom garantin har du rätt att få tillbaka upp till 1 050 000 kronor genom Riksgälden om banken eller kreditinstitutet skulle gå i konkurs.