Riksbanken höjde styrräntan till 3,75 procent

Höjd styrränta ger höjda rörliga bolåneräntor

När Riksbanken höjer styrräntan går normalt sett också de rörliga bolåneräntorna upp. Ibland sker det redan strax innan styrräntehöjningen, vilket på förhand pressar upp marknadsräntorna. Ibland sker det med viss fördröjning beroende på bland annat konkurrenssituationen mellan bankerna. Det senaste året har boräntorna inte höjts i samma takt eftersom många banker med löne- och sparkonton valt att inte höja inlåningsräntorna. Det återstår att se vad som händer denna gång då storbankerna den allra senaste tiden har börjat höja sina inlåningsräntor.

Vi kommer med en ny prognos över bolåneräntor med olika bindningstider i vår rapport Boräntenytt runt den 17 augusti (ett litet lästips på förhand!). Då vet vi vad inflationen blev i juni och juli och kan bättre bedöma om vi också ska lägga in ytterligare styrräntehöjningar i vår prognos eller inte. Vi är – än så länge – mer hoppfulla om inflationsnedgången än Riksbanken, även om sannolikheten för ytterligare en räntehöjning helt klart har ökat.

Hopp om räntetopp – men kvarvarande osäkerhet

Flera faktorer talar för att inflationen fortsätter att falla tillbaka framöver och att räntetoppen därför borde vara nära. El- och drivmedelspriserna ligger i dag på betydligt lägre nivåer än för ett år sedan. De globala livsmedelspriserna (många livsmedel importeras ju till Sverige) har fallit brant. De globala priserna på konstgödsel har rasat vilket är viktigt för priserna på flera livsmedel som produceras i Sverige. De globala leveranskedjorna som havererade under pandemin fungerar nu mycket bättre. Fraktpriserna – som också skjutit i höjden under pandemin – är tillbaka på normala nivåer. Måttliga löneökningar i Sverige minskar risken för så kallade löne-pris-spiraler. Vi ser även att producentpriserna har fallit tillbaka kraftigt. Det är de priser som företagen tar ut i handeln mellan varandra och som normalt också påverkar priserna till oss konsumenter, men med viss fördröjning.

Det finns dock kvarvarande osäkerhet om hur snabbt inflationen faller tillbaka och på vilken nivå räntan toppar. I många andra länder har lönerna ökat betydligt mer än i Sverige. Det kan tvinga deras centralbanker att höja sina styrräntor ännu mer. Om Riksbanken då inte följer efter kan det innebära att den svenska kronan försvagas ytterligare. Det bidrar i så fall till ökade priser på de varor vi importerar till Sverige och därmed ökad inflation. Mot detta står att vi har en mer räntekänslig ekonomi i Sverige jämfört med andra länder. Det, menar jag, borde tala för viss återhållsamhet från Riksbankens sida.

Håll i och håll ut

Även om det, sammanfattningsvis, finns mycket som talar för att vi nu kan börja se ljuset i tunneln gällande både inflationen och räntorna, så ska man inte sticka under stol med att det finns kvarvarande osäkerheter. Vem kunde till exempel förutse de exakta konsekvenserna av pandemin och Ukrainakriget? Vi vet aldrig vilka nya händelser som lurar bakom hörnet. Många har det i dag mycket tufft – inte minst de som har stora lån. Men håll i och håll ut (för att låna ett känt uttryck under pandemin).

Med önskan om en fortsatt skön sommar trots utmanande tider!

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB