Läget på bostadsmarknaden 2019

Global och svensk konjunkturavmattning

Den ekonomiska statistik som kommit in den senaste tiden, både internationellt och i Sverige, talar för att vi nu går in i en något svagare ekonomisk utveckling.

- Trycket i den europeiska och kinesiska ekonomin är nu lägre än tidigare, vilket smittar av sig på världen i övrigt. Mätningar som gjorts där hushållen och företagen har fått svara på frågor om vad de tror om utvecklingen framöver, pekar också på att vi nu går in i en något svagare ekonomisk period i Sverige, säger Robert Boije.

Redan i förra nummer av SBAB:s Bomarknadsnytt spåddes en svagare ekonomisk utveckling.

- Vi ligger kvar med vår tidigare bedömning att den svenska ekonomin, mätt med den så kallade BNP-tillväxten, växer med 1,3 procent 2019. Det är en relativt stor ekonomisk nedväxling sett till hur det sett ut de senaste åren, säger Robert.

Riksbanken lämnade reporäntan oförändrad i februari

I december beslöt Riksbanken att höja reporäntan för första gången på sju år då den höjde reporäntan från minus 0,5 procent till 0,25 procent. Vid det efterföljande penningpolitiska mötet i februari beslöt Riksbanken att lämna reporäntan oförändrad på minus 0,25.

Mycket tyder på att reporäntan kommer att höjas i långsam takt framöver. Skrivningarna i Riksbankens senaste penningpolitiska rapport tyder på det.

- Det innebär i så fall också att bostadsräntorna kan väntas öka i måttlig och långsam takt framöver, säger Robert Boije.

Svagt fallande bostadspriser men ingen dramatik

Att göra prognoser över bostadsprisernas utveckling är mycket svårt eftersom det är så många olika faktorer som påverkar dem.

- Vår bedömning är dock att bostadspriserna kan falla tillbaka svagt i takt med att räntorna går upp. På samma sätt som bostadspriserna gått upp när räntorna har fallit så bör det omvända gälla när räntorna går upp. De bostadsprisfall vi såg särskilt under slutet av 2017 bedöms mer ha berott på en kraftig ökning av utbudet av bostäder än på förväntningar om kommande räntehöjningar, säger Robert.

- Det är dock ingen stor prisnedgång vi nu ser framför oss. Vår bedömning är att bostadspriserna går ned med omkring 5 procent till och med 2022. En annan konjunktur- eller ränteutveckling än den vi nu ser framför oss, men också politiska beslut kan leda till andra slutsatser.

Politiska beslut kan påverka bostadsmarknaden

Den nytillträdda regeringen och dess samarbetspartier har i det så kallade Januariavtalet aviserat att de kommer att diskutera åtgärder som syftar till att öka rörligheten på bostadsmarknaden men också riktade mot hushållens bolåneskulder. Av det som framkommit så här långt är det troligt att räntan på uppskov vid kapitalvinst på bostäder tas bort. Om det bara kommer att gälla nya uppskov eller också gamla finns inget besked om ännu.

- Ränteavdragen och fastighetsbeskattningen kommer troligen också att diskuteras men det är svårt att bedöma vad som kan komma ut ur dessa diskussioner. I läget som vi befinner oss i just nu som redan präglas av osäkerhet och ekonomisk avmattning är det extra viktigt att noga väga in konsekvenserna av nya åtgärder som påverkar bostadsmarknaden, säger Robert.