Publicerad: 20 mars, 2025

Riksbanken valde som väntat att lämna styrräntan oförändrad

Riksbanken meddelade den 20 mars att den lämnar styrräntan oförändrad på 2,25 procent. Nedan kommenterar SBAB:s chefsekonom Robert Boije beskedet.

Riksbanken meddelade den 20 mars att den lämnar styrräntan oförändrad på 2,25 procent och att den i nuläget väntas ligga kvar på den nivån ända till första kvartalet 2028. Deras bedömning är att de svenska inflations- och konjunkturutsikterna i stora drag står sig, trots turbulensen i omvärlden. De konstaterar vidare att återhämtningen i svensk ekonomi har inletts men att konjunkturläget fortfarande är svagt.

Inflationen väntas vara mellan 2 och 3 procent i år för att sedan sjunka och stabiliseras vid målet. Med hänvisning till att omvärldsutvecklingen är osedvanligt osäker påpekar Riksbanken samtidigt att den noga följer utvecklingen och kommer att agera om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

Riksbankens besked var helt i linje med mina förväntningar. Nedan beskriver jag hur vi själva ser på inflations- och ränteläget för närvarande.

Robert Boije, chefsekonom, SBAB

– Riksbankens besked var helt i linje med mina förväntningar, säger Robert Boije.

Svårförklarad uppgång i inflationen

I februari låg inflationen tydligt över Riksbankens mål på 2 procent för andra månaden i rad. Så sent som i december låg inflationen i stället under målet och då för sjunde månaden i rad. Den senaste tidens uppgång i inflationen har två huvudsakliga anledningar: ökade livsmedels/restaurangpriser och stigande hyresnivåer.

Vi visar i vårt senaste nummer av Boräntenytt att även om vissa importerade livsmedel har stigit kraftigt i pris, kan de globala livsmedelspriserna generellt inte förklara hela prisuppgången i Sverige. Det kan inte heller andra internationella faktorer som fraktkostnader, energipriser eller krånglande leveranskedjor som bidrog till den stora inflationsuppgången under hösten 2021 och delar av 2022 göra. Inte heller kronkursen kan förklara det. Kronan har stärkts och inte försvagats på senare tid, vilket bör bidra till lägre priser på importerade varor.

Det är samtidigt oroande att företagens prisplaner i högre grad än tidigare pekar mot fortsatta prishöjningar framöver då korrelationen mellan dessa planer och den faktiska inflationen historiskt sett har visat sig vara hög. En bedömning av inflationen framöver måste dock också väga in hur efterfrågan i svensk ekonomi utvecklas. Svensk ekonomi går på knäna, arbetslösheten fortsätter att öka och hushållen håller alltjämt hårt i plånboken.

Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är ovanligt stor, inte minst beroende på utvecklingen av tullkriget och Trumps nyckfullhet. De tullar som USA inför på europeiska och därmed även svenska varor driver inte upp inflationen utan kan tvärtom dämpa inflationen via ett ytterligare försämrat konjunkturläge. Mottullar från EU kan däremot bidra till ökad högre importerad inflation. Med reservation för denna osäkerhet är vår aktuella sammantagna bedömning att inflationen ändå kommer att falla tillbaka perioden fram till sommaren. Det svaga konjunkturläget är en bidragande faktor till det.

Inte omöjligt med en räntesänkning efter sommaren

Vi bedömer att Riksbanken kommer att behöva sänka styrräntan igen i september till följd av den tröga återhämtningen i svensk ekonomi och höga arbetslösheten (jämfört med i augusti i vår förra prognos). Det förutsätter dock att uppgången i inflationen verkligen klingar av fram till sommaren. Vår bedömning grundar sig också på antagandet om att den så kallade jämviktsstyrräntan (den nivå som styrräntan antas ligga på när inflationen ligger på målet) är 2 procent. Med tanke på den stora osäkerheten kring omvärldsutvecklingen går det samtidigt inte helt att utesluta att inflationen ligger kvar över målet under en längre tid eller ökar markant igen och att Riksbanken i så fall tvingas höja styrräntan.

Osäker omvärld försvårar företagens investeringsbeslut — fastighetsbranschen särskilt utsatt

De senaste årens stora svängningar i inflationen och räntorna har skapat stor osäkerhet för många företag om både efterfrågan på företagets produkter/tjänster och finansieringskostnaden för investeringar. Detta har slagit brett inom hela företagssektorn, men varit särskilt tydligt för bostadsbyggare och bostadsutvecklare där den stora nedgången i efterfrågan på nya bostäder i kombination med den stora uppgången i räntorna blev en särskilt giftig cocktail. Efter många år av stor global turbulens såg det under stora delar av förra året betydligt ljusare ut när det gäller både inflationen och räntorna. De allra senaste månadernas uppgång i inflationen och de globala marknadsräntorna skapar dock troligen förnyad oro hos många företag – kanske särskilt i fastighetsbranschen.

Riksbanken brottas nu med flera tänkbara scenarion där ett av dem utgår från att inflationen kan ligga kvar på nivåer över målet en längre tid och ett annat där i stället inflationer faller tillbaka till följd av att lågkonjunkturen biter sig fast. Ett worst case scenario är att vi åter igen hamnar i en stagflationsliknande situation där inflationen stiger samtidigt som svensk BNP utvecklas svagt och arbetslösheten fortsätter att stiga. Där vill vi inte hamna. De senaste månadernas uppgång i de globala och svenska långräntorna är illa nog om vi snabbt vill få i gång företagens investeringar igen – och i synnerhet i bostäder och andra fastigheter som är särskilt räntekänsliga.

Vi bedömer ändå som sagt – med reservation för den stora osäkerhet som råder om utvecklingen för närvarande – i vår senaste prognos i Boräntenytt att den senaste tidens uppgång i inflationen är temporär. Det gör uppenbart även Riksbanken. Låt oss hoppas att vi får rätt i detta.

Våren ett ljus i en annars orolig tid

Mycket är som sagt osäkert nu till följd av turbulensen i vår omvärld. De globala kriserna har avlöst varandra de senaste åren. Vi får hoppas att det snart lugnar ned sig. Under tiden får vi så gott det går försöka njuta av den svenska våren. Samma dag som Riksbanken lämnade besked om styrräntan var det ju vårdagjämning. Själv har jag sett årets första krokus men väntar otåligt fortfarande på den första tussilagon.

Ta hand om er – och glöm som sagt inte att njuta av våren!

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB

Vill du läsa mer om SBAB senaste inflations- och ränteprognos kan du göra det i årets andra nummer av Boräntenytt.