Riksbanken bör avvakta med att höja styrräntan

Inga starka skäl att höja styrräntan igen i november

Inflationen fortsatte att falla i september men minde än vad både Riksbanken och de flesta prognosmakare väntade sig. Innan det något högre än förväntade inflationsutfallet i september visade olika undersökningar att sannolikheten för ytterligare en höjning av styrräntan i november var något lägre än den för oförändrad ränta. Efter det oväntat höga inflationsutfallet för september har dock troligen sannolikheten ökat för att Riksbanken höjer styrräntan igen. Vi bedömer den till nära 50 procent. Vi menar samtidigt själva att Riksbanken bör avvakta med ytterligare höjningar då svensk ekonomi nu redan är inne i en lågkonjunktur och vi ännu inte har sett den fulla effekten av de räntehöjningar som redan är gjorda.

Riksbanken bör sänka styrräntan framåt sommaren

Vår bedömning är att en fortsatt stabil nedgång i inflationen bör föranleda Riksbanken att inleda sänkningar av styrräntan framåt nästa sommar. Styrräntan förväntas därefter vara nere runt 2 procent i augusti 2025. Sedan finns det förstås alltid risk för att inflationen tar förnyad fart. Två riskfaktorer är vad som händer med livsmedelspriserna i kölvattnet av både torka och översvämningar samt energipriserna vid fortsatta utbudsbegränsningar från OPEC och i kölvattnet av den uppblossande konflikten i Israel. En fördjupad lågkonjunktur i Sverige vid fortsatta räntehöjningar och en avmattad global konjunktur kan samtidigt bidra till en snabbare inflationsnedgång än den bedömning vi nu gör.

Rörliga bolåneräntan väntas toppa på drygt 5 procent i år och falla till runt 3,5 procent i augusti 2025

Givet ett antagande om att styrräntan har höjts färdigt, bedöms den rörliga bolåneräntan (mätt som snitträntan) toppa på drygt 5 procent mot slutet av året. Den väntas sedan sjunka till drygt 4 procent till slutet av nästa år. I augusti 2025 väntas den vara nere i 3,5 procent.

Ett års bindningstid det billigaste alternativet – givet prognosen

Utifrån SBAB:s prognos över bolåneräntor med olika bindningstid, förefaller det vara förknippat med en relativt stor premie (0,3–0,5 procentenheter) att välja bindningstider på 2–5 år för att bli av med ränterisken. Ett års bindningstid bedöms vara det billigaste räntebindningsalternativet. Även om skillnaden är liten i förhållande till rörlig ränta kan det vara ett bra alternativ för den som vill minska risken.

Vi återkommer med fler analyser

Detta var en snabb överflygning av den huvudsakliga analysen och slutsatserna i vårt senaste nummer av Boräntenytt. Du hittar rapporten här, om du vill veta mer om hur vi tänker och resonerar.

Vi återkommer förstås med fler uppdaterade analyser i olika form innan årets slut.

Allt gott och på återhörande!

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB