Lågkonjunktur och höjd styrränta – SBAB:s chefsekonom kommenterar läget

Nu är lågkonjunkturen här

Vi bedömer nu att Sveriges BNP – det vill säga storleken på Sveriges ekonomi mätt utifrån det totala värdet av alla varor och tjänster – minskar med en procent i år. Fallande investeringar, framför allt bostadsinvesteringar, och en nedgång i hushållens konsumtion i kölvattnet av de markanta räntehöjningarna och den höga inflationen bidrar till detta. Nästa år tror vi att BNP växer med måttliga 0,4 procent, även om hushållens konsumtion då väntas öka i mer normal takt. Ytterligare fallande bostadsinvesteringar bidrar till den svaga utvecklingen 2024. Nu ser alltså den sedan lång tid väntade lågkonjunkturen ändå ut att vara här. BNP-fallet ser dock inte ut att bli så dramatiskt. Det förutsätter dock att ytterligare stora räntehöjningar uteblir. Desto mer dramatik utspelas inom byggandet av nya bostäder. Jag återkommer strax till det.

Riksbanken höjde styrräntan till 4 procent

På septembermötet valde Riksbanken, som väntat, att höja styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter mot bakgrund av den fortsatt höga inflationen. De pekade i synnerhet på den höga tjänsteinflationen och den svaga kronan. En svag krona ger högre importpriser. Riksbanken flaggade också för behov av ytterligare höjningar och att man inte ska förvänta sig sänkningar av styrräntan i närtid.

Vår bedömning är att inflationen kommer att falla snabbare än den bild Riksbanken förmedlar. Vår tolkning av Riksbankens analyser och kommunikation är att Riksbanken lägger för stor vikt vid inflationen det senaste året i förhållande till inflationen de senaste månaderna som har sjunkit rejält. Det menar vi riskerar att leda till att styrräntan höjs för mycket. Det tar nämligen mellan ett och två år för en räntehöjning att få full effekt på inflationen och de räntehöjningar som redan är gjorda har ännu inte påverkat inflationen fullt ut. Det är uppenbart att Riksbanken också lägger stor tyngd vid rädslan för en ytterligare kronförsvagning. Det är långt ifrån självklart att högre räntor har en varaktigt positiv inverkan på kronans värde. Det visar exempel från räntehöjningar i andra länder med egen valuta.

Troligt att bostadspriserna faller lite under hösten

Jag får många frågor om vad jag tror om bostadspriserna framöver. För att göra prognoser över bostadspriserna använder vi en modell som bakåt i tiden i genomsnitt har förklarat prisernas utveckling väl. Enligt den modellen går priserna ner några procent till under hösten innan vi når botten, men osvuret är bäst – bostadspriserna har överraskat förr, inte minst under pandemin. Sedan förra vårens toppnoteringar har bostadspriserna hittills fallit med ca 12 procent – villapriserna mer (cirka 14 procent) och bostadsrättspriserna mindre (cirka 9 procent).

Den rörliga bolåneräntan väntas toppa på drygt 5 procent i år för att sedan falla till runt 4 procent i slutet av nästa år

Utifrån förväntningen att Riksbanken nu (borde ha) höjt styrräntan färdigt bedöms den rörliga snitträntan toppa på drygt 5 procent mot slutet av året. Den väntas sedan sjunka till drygt 4 procent till slutet av nästa år. Gör Riksbanken slag i att höja styrräntan mer än vad vi anser är motiverat, kan bolåneräntorna gå upp mer och förbli höga under en längre tid.

Några avslutande ord

Avslutningsvis är det viktigt att lägga till att det alltid finns faktorer och händelser som gör utvecklingen osäker. Vi följer därför noga ny ekonomisk statistik som kommer in. Mot slutet av oktober kommer vi med ett nytt nummer av Boräntenytt med uppdaterade prognoser över Riksbankens styrränta och bolåneräntor med olika bindningstider. Här hittar du alla nummer av Boräntenytt. Till dess hoppas vi att inflationen har fortsatt att falla, vilket minskar risken för ytterligare räntehöjningar från Riksbanken. Detta till gagn för Sveriges ekonomi, bostadsmarknaden och hushåll - inte minst alla med bolån.

Allt gott och på återhörande!

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB