Senaste nytt om Riksbankens styrränta och bolåneräntorna

Riksbanken väntas höja styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter i juni – det väntas bli den sista höjningen

Riksbanken väntas höja styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter i slutet av juni och därmed följa flera andra centralbanker som redan fattat sådana beslut nyligen. Även Europeiska centralbanken (ECB) väntas fatta samma beslut strax innan Riksbanken. En fortsatt hög inflation över målet, mätt utifrån hur mycket priserna ökar de senaste tolv månaderna, och rädslan för fortsatt kronförsvagning talar för detta, sett till hur Riksbanken hittills har resonerat. Tolvmånadersinflationen väntas dock falla tillbaka kraftigt under det andra halvåret i år och månadsinflationen ligga strax över målet redan mot slutet av innevarande år. Riksbanken väntas därför sänka styrräntan flera gånger nästa år med start i februari. Det är samtidigt viktigt att lyfta fram att det alltjämt finns en stor osäkerhet om både inflations- och styrränteutvecklingen, vilket också är avgörande för bolåneräntornas utveckling.

Den rörliga räntan väntas toppa på 4,8 procent och sedan falla till 3,5 procent 2025

Utifrån förväntningen att Riksbanken höjer styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter i juni och att det blir den sista höjningen, bedöms den rörliga snitträntan toppa på 4,8 procent mot slutet av året. Den väntas sedan sjunka ner mot 3,5 procent under 2025 givet att Riksbanken sänker styrräntan i linje med vår aktuella prognos.

Rörlig bolåneränta och ett års bindningstid likvärdiga val – givet prognosen

Utifrån SBAB:s prognos över bolåneräntor med olika bindningstid, förefaller rörlig ränta som binds om vart tredje månad under ett år och ett års bindningstid just nu vara i stort sett likvärdiga alternativ. Detta sett till den förväntande räntekostnaden. Det förefaller därför – givet vår prognos – förmånligt att gardera sig mot ännu högre räntor genom att binda räntan på ett år. Det kan vara värt att tänka på för särskilt bolånetagare med små marginaler i sin ekonomi och som är känsliga för stigande räntor.

Låga inlåningsräntor hos framför allt storbankerna

Bolåneräntorna har sedan början av 2022 inte ökat i paritet med vare sig höjningen av styrräntan eller bankernas upplåningskostnader i stort. Ett skäl till detta är att många banker – i synnerhet storbankerna – i stället har hållit nere inlåningsräntorna. Det är också ett skäl till att den rörliga bolåneräntan väntas nå sin topp först flera månader efter den sista höjningen av Riksbankens styrränta. Ett gott råd är att du som både bolånetagare och sparare noga tittar på vilka banker som har konkurrenskraftiga utlåningsräntor och som också ger anständiga inlåningsräntor.

Om du vill ha en mer utförlig redogörelse av vår syn på ränteläget – läs gärna senaste numret om Boräntenytt.

Med önskan om en skön sommar – trots fortsatt utmanande ekonomiska tider!

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB